Liam hade knappt lugnet för avklädning av ytterkläderna då vi kom på dagis och barnen virrade runt omkring, lustiga speglar, klossar. ruchkanor, studsmattor, lego, vagnar, traktorer ja sakerna som fångade lillens uppmärksamhet var många. Han lekte sig igenom den första timmen utan att ens kolla vart jag befann mig och med ett ständigt leénde på läpparna. Däremot så fick inga dörrar stå öppna, han var och stängde alla (ALLA) dörrar i nästan hela byggnaden ;)
Jag fick med våld klä på honom och åka hem, han skulle stanna. Innan vi for då han var fullt påklädd vinkade han hejdå till sin fröken sedan plockade han ut tutten och steg fram och gav henne två pussar på kinden, en riktig liten charmör ;)
I morgon stannar vi lite längre än idag och det lär nog bli kanoners för Liam.

Det som är lite roligt är att jag har gått fritids som liten i samma lokaler och det sjuka är att allt är detsamma tom. hyllorna i hallen var samma som då jag gick där. Vi hade väldigt roligt på detta fritids så för mig sprudlar hela stället positivitet! Jag är inte längre ett dugg ängslig, orolig eller obekväm utan allt känns jättebra!! Efter att vi satt oss i bilen sa Liam "dagii" hela vägen hem, under hela lunchen fram till vilan. Då jag väckte honom för att hämta hem flickorna från skolan var det första han sa då han såg skorna "dagiii"


Det blev en LYCKAD första dag!