Idag lämnade jag Liam själv en stund på avdelningen, då jag själv gick och drack kaffe i personalrummet. Han kramades då jag sa hejdå men annars gick det jättebra att säga "hejdå" jag var bara borta i 15 minuter och då jag kom blev han glad men fortsatte med sin lek.
I morgon är det den STORA dagen, imorgon lämnar jag honom från 10-11.45 han ska även äta luch där ;) Själv oroar jag mig inte värst utan känner mig rätt lugn. Han verkar ha fått fantastiska fröknar som verkligen hör hemma inom det yrket.
Vad som kommer att kännas konstigt är såklart tiden utan honom. För mig är han fortfarande en liten bebis.