Tillbakablick!
I dag kl 11.30 hade jag hunnit fara med Jens matlåda, personligen sökt två jobb och varit på ett trevligt utvecklingssamtal med Filippa gumman.
Ang jobb och att "vara på väg till jobb" så måste jag verkligen säga att man direkt ska skaka av sig attityden "det finns inga jobb" är det en mening jag verkligen hatar är det just denna! Varför? För att det finns jobb!! Det finns jobb för dem som har orken att hitta dem, för dem som arbetar för att hitta dem, de kanske inte kommer ett på en gång men med ett ihärdigt sökande så kommer ett tids nog. Med en attityd om att det inget jobb finns för en så tar man sig inte långt, att sitta hemma och vänta på att en anställning ska dimpa ned i brevlådan känns lika långsökt som uttrycket "det finns inga jobb" Klart det finns jobb!
Jag hoppas verkligen jag slipper ångra att jag skrev det där;)
Resterande del av dagen kommer att bestå av förberedelser inför morgondagens ettårs kalas, vår lillgrodis, kotten, lillfis, gangsterbebis,vilde hilde och alla andra smeknamn han har fyller ju faktiskt år!!!! Detta ska naturligtvis firas med buller och bång=)) Redan halv sex kommer vi att väcka honom med sång och presenter, så att Jens hinner uppvakta honom innan han åker till jobbet.
Det kommer att bli sentimentalt för mamma Linnea......................
För precis ett år sedan på dagen åkte vi in till sunderbyn i hopp om att bli igångsatta helt omedvetna om hur det skulle bli, vi blev igångsatta och värkarbetet började men lillen behagade inte göra entre förens morgonen efter. Såhär skrev jag innan vi åkte iväg för precis ett år sedan! ;)
Jag minns fortfarande känslan då läkaren sa att det var möjligt men att de hade fullt på förlossningen, jag minns hur jag med tårarna i ögonen guldbad henne och hur hon med glimten i ögat tillslut sa, åk och ät lunch så kommer ni tillbaka sen får vi se hur det ser ut på förlossningen. Då vi kom tillbaka blev vi direkt visade till samma förlossningsrum som Milla och Filippa förlöstes i och jag kunde andas ut, jag var "hemma" ;)
Ang jobb och att "vara på väg till jobb" så måste jag verkligen säga att man direkt ska skaka av sig attityden "det finns inga jobb" är det en mening jag verkligen hatar är det just denna! Varför? För att det finns jobb!! Det finns jobb för dem som har orken att hitta dem, för dem som arbetar för att hitta dem, de kanske inte kommer ett på en gång men med ett ihärdigt sökande så kommer ett tids nog. Med en attityd om att det inget jobb finns för en så tar man sig inte långt, att sitta hemma och vänta på att en anställning ska dimpa ned i brevlådan känns lika långsökt som uttrycket "det finns inga jobb" Klart det finns jobb!
Jag hoppas verkligen jag slipper ångra att jag skrev det där;)
Resterande del av dagen kommer att bestå av förberedelser inför morgondagens ettårs kalas, vår lillgrodis, kotten, lillfis, gangsterbebis,vilde hilde och alla andra smeknamn han har fyller ju faktiskt år!!!! Detta ska naturligtvis firas med buller och bång=)) Redan halv sex kommer vi att väcka honom med sång och presenter, så att Jens hinner uppvakta honom innan han åker till jobbet.
Det kommer att bli sentimentalt för mamma Linnea......................
För precis ett år sedan på dagen åkte vi in till sunderbyn i hopp om att bli igångsatta helt omedvetna om hur det skulle bli, vi blev igångsatta och värkarbetet började men lillen behagade inte göra entre förens morgonen efter. Såhär skrev jag innan vi åkte iväg för precis ett år sedan! ;)
Måndag 17 maj 2010
Klockan är strax över fem på morgonen då jag skriver detta inlägg, det öser ned utanför fönstret och är 11.9 grader varmt, kaffebryggaren puttrar på i köket och sprider en välbekant arom.
Fönstren har vi sovit med öppna i natt och det är svalt och skönt här inne på morgonen. Alla sover förutom jag och katterna.
Det kan bli en spännande dag i dag, kanske, kanske men tro inte att det är därför jag vaknat så tidigt.
Våran katt Pelle väckte mig, han har varit ute sen i går morse och nu ville han komma in och äta och hans mjauande är inte lätt att ignorera då han står utanför det öppna fönstret och mjauar.
Nu är han inne och jag är vaken.
Jag vill inte försöka somna om då vi ska upp en halvtimme senare utan tar mitt tillfälle i akt att få vakna till med en kopp kaffe i ena handen och min dator i andra, alldeles ensam.
Som sagt i dag kan det bli spännande, nu försöker jag intala mig själv att det inte skulle vara så farligt att bli hemskickad om jag nu inte är mogen, då kan jag ta den förbaskade socklådan då och hinna rensa ut den.
Jag har gått så länge nu att vad skulle ett par dagar till göra.
Det är tankar jag försöker ta till mig och tro på fast jag vet att så är inte fallet, jag kommer att bli på ett jäkla humör, en frustrerad, arg och bitter kärring som skulle fara raka vägen hem och dra täcket över huvudet och inte komma upp förens den dagen bebis ska komma ut, och socklådan skulle jag i likafall inte ta mig för att rensa ut.
I dag är jag i vecka 37+1, alltså har jag passerat vad som räknas vara ett fullgånget barn med en dag.
Nu kommer jag att dricka mitt kaffe, göra mig klar och packa ned det sista OM det skulle bli något.
Barnen ska väckas och få kläder och frukost samt vill jag hinna prata med dem innan deras farmor kommer och tar hand om dem och skjutsar dem till skolan. Vi tar Filippa och far med henne till mamma och sedan iväg till sunderbyn.
Annars kommer jag bara att hoppas på det bästa, det skulle vara härligt om ni hoppades med mig =)
Hejdå och ha det gott!
(ungefär samma väder som idag)
Fönstren har vi sovit med öppna i natt och det är svalt och skönt här inne på morgonen. Alla sover förutom jag och katterna.
Det kan bli en spännande dag i dag, kanske, kanske men tro inte att det är därför jag vaknat så tidigt.
Våran katt Pelle väckte mig, han har varit ute sen i går morse och nu ville han komma in och äta och hans mjauande är inte lätt att ignorera då han står utanför det öppna fönstret och mjauar.
Nu är han inne och jag är vaken.
Jag vill inte försöka somna om då vi ska upp en halvtimme senare utan tar mitt tillfälle i akt att få vakna till med en kopp kaffe i ena handen och min dator i andra, alldeles ensam.
Som sagt i dag kan det bli spännande, nu försöker jag intala mig själv att det inte skulle vara så farligt att bli hemskickad om jag nu inte är mogen, då kan jag ta den förbaskade socklådan då och hinna rensa ut den.
Jag har gått så länge nu att vad skulle ett par dagar till göra.
Det är tankar jag försöker ta till mig och tro på fast jag vet att så är inte fallet, jag kommer att bli på ett jäkla humör, en frustrerad, arg och bitter kärring som skulle fara raka vägen hem och dra täcket över huvudet och inte komma upp förens den dagen bebis ska komma ut, och socklådan skulle jag i likafall inte ta mig för att rensa ut.
I dag är jag i vecka 37+1, alltså har jag passerat vad som räknas vara ett fullgånget barn med en dag.
Nu kommer jag att dricka mitt kaffe, göra mig klar och packa ned det sista OM det skulle bli något.
Barnen ska väckas och få kläder och frukost samt vill jag hinna prata med dem innan deras farmor kommer och tar hand om dem och skjutsar dem till skolan. Vi tar Filippa och far med henne till mamma och sedan iväg till sunderbyn.
Annars kommer jag bara att hoppas på det bästa, det skulle vara härligt om ni hoppades med mig =)
Hejdå och ha det gott!
(ungefär samma väder som idag)
Jag minns fortfarande känslan då läkaren sa att det var möjligt men att de hade fullt på förlossningen, jag minns hur jag med tårarna i ögonen guldbad henne och hur hon med glimten i ögat tillslut sa, åk och ät lunch så kommer ni tillbaka sen får vi se hur det ser ut på förlossningen. Då vi kom tillbaka blev vi direkt visade till samma förlossningsrum som Milla och Filippa förlöstes i och jag kunde andas ut, jag var "hemma" ;)
Kommentarer
Emmeli
Jag håller med dig helt!
Det finns inget mer störande än folk som tror dom ska få nått jävla chefs jobb dirket!
Visst finns det jobb,om man vill tillräckligt mycket!
Men att sitta hemma och säga att det inte finns några jobb är bara allmänt skitsnack.:)
Anki
Har sökt jobb länge nu, vart runt , skickat in, mailat ringt allt men ändå inte fått jobb hur mkt ja än försökt =( svårt är det , det kan man inte neka till..Men skammen den som ger sig...
Jag ljuger inte om jag säger jag vart runt hela stan o affärskedjor...puh...men ja ska ut igen..och igen och igen...
Trackback
