Att vara eller inte vara perfekt. När är man perfekt och vad ska man göra då man är perfekt?

Jag satt och läste igenom en vänninas blogg och hamnade på ett inlägg som beskriver hennes sysslor i hemmet då hon är mammaledig. Att "andra" gärna påpekar hennes duktighet med ett stänk av (som jag ser det) avudnsjuka eller egen prestationsångest.

Då jag har varit mammaledig tidigare har jag hunnit städa, laga mat, handla, sysselsätta barnen och samtidigt sett ut som människa då min man kommit hem från sitt arbete.
Nu som fyrbarnsmamma är jag glad om jag hinner ut ur morrisen, kasta ut bajsblöjorna och laga middag innan min man kommmer hem. I dag tar barnen så mkt av min tid så jag måste prioritera dem först, jag vill prioritera dem först.
Samtidigt vill jag att Jens ska kunna komma hem och sätta sig ner till en rykande het middag och ett rent hem men ibland så gör han inte det.
Jag själv har under en längre tid fått komma hem från jobbet till nylagad middag och städat hus och vet hur mkt det uppskattas så varför ska jag medvetet välja bort en sådan sak då jag vet att Jens gör allt han kan för att jag/barnen ska ha det så bra som möjligt.
Det handlar om ömsesidig respekt och handlingar av kärlek.

Då kan jag inte förstå vad som är problemet, är man konstig om man gör dessa saker? Är man konstig om man sätter fram middag på middagsbordet till sin arbetande man då man själv gått hemma hela dagen? Är inte det en självklarhet?
Handlar det hela inte om att få vardagen att flyta, att få vardagen att bli så bekväm och skön som möjligt.
Om jag skriver i min blogg om den middag jag lagar söker jag då en slags bekräftelse på min duktighet, en medalj för årets hemmafru?

Det finns dagar då Jens kommer hem och jag inte hunnit tänka ut vad det ska bli för middag, då man kan förväxla huset med breviks och då jag ser ut som en som ngn sugit ur mig all energi. Men det kan min man ta. Jens vet hur vissa dagar kan vara och han förstår detta.
Jens hjälper och gör andra saker här hemma efter jobbet, och tillsammans hjälps vi åt att göra det vi kan på varsitt håll och tillsammans för att få en bra tillvaro i vardagen och mer tid över till annat skoj.

Att fixa middag och städa huset medans man går hemma o är mammaledig är en självklarhet för mig inte ett sätt att söka bekräftelse genom bloggen eller andra offentliga sätt.

Men bara därför, måste man berömma sig själv för omän det är en självklarhet så tacka för att man är duktig!!