Jag är så jäkla trött i dag, har haft bra med energi hela veckan och idag blir jag TRÖTT, ursch!!! Kan det vara så att det beror på att min överskottsenergi på "burk" är slut, nämnt vid ett annat namn "berocca" det blr nog att köpa hem ett rör och testa.
Kaffe som annars brukar ge mig en rejäl spark därbak haar mer fungerat som ett sömnmedel, har gjort några tappra försök att ligga och vila på soffan men har inte legat mer än fem minuter åt gången och efter fjärde försöket så gav jag upp.
En timma kvar till älsklingen går av sitt sista pass denna vecka och kommer hem och myser med oss, det ska bli skönt, denna vecka var precis lagom som uppvärmning.......
Vi har alla redan anpassat oss till de nya rutinerna och allt flyter på bra, Kevin har väl vissa invändningar mot min bilkörning =) men det får han ha så länge han kommer dit han ska. Filippa har en del invändningar mot min körning också, vi körde förbi på trettio sträckan nedanför svensbyskolan, jag ökade farten just då vi passerade femtioskylten då skrek Filippa; Men gasa på då mamma varför kör du så sakta, vad gör du egentligen? Ja vad gjorde jag, följde hastighetsgränsen samtidigt som jag kollade om jag såg Milla och Kevin på skolgården.........
Jag ska ha en bil som går fort då jag blir stor och den ska vara rosa avslutade hon med.

Jens har också endel invändningar mot min bilkörning. Då han kom hem i onsdag efter sin första dag kom han in och frågade; Alltså! Har du lyckats nu igen? På samma sida och samma ställe som på våran gamla ford. Ni vet inte vad han pratade om men tro mig jag visste och tänkte, shit, jag kollade ju men ingenting märktes. Efter att ha följt ut och kolla med jens så förstår jag att jag nog missat, eller helt glömt bort att kolla ena sidan av bilen *ops* Exakt samma revor, lika stora över halva högra bakdörren på bilen.

Jag säger bara att jag hatar och vill inte parkera, jag kan inte detta det går liksom inte i hop i skallen för mig. Under min uppkörning för åtta år sedan klarade jag inte parkeringen men blev lyckligtvis godkänd ändå, detta borde de nog ha tagit som ett varningstecken.
Det var inte så att jag denna gång lyckades kila fast mig mellan två bilar eller ta en stolpe i garagehuset, nix denna gång var det på väg ut ur p-huset.

Så idag är jag så glad att vi inte har en dyr ny bil nu då jag vet vem som ska köra den mest.

(så hädanefter, parkera så långt ifrån en vit ford galaxy som ni bara kan, man vet aldrig det kan vara våran)