Sunt förnuft eller trettioårskris?

Jag vet inte varför jag igår valde att smeta in fransfärg, jag har aldrig tidigare gjort detta och tyckte väl att det var en sak värd att prova. Jovisst att de blev mörka, det går inte att klaga på men det syns fortfarande klart och tydligt att de sitter på en 29 årig fyrbarnsmamma! Nåja, färgade även brynen som jag blev toknöjd med + att min bortsprungna pincett hittade hem.
Just nu är de jäkligt snygga!

Har tänkt börja sola. Jag behöver den energikällan men jag kommer inte ligga och steka mig för att sluta som ett katrinplommon, Onej jag ska bara sträva efter att se levande ut igen....sen slutar jag *punkt*

Sen har vi ju detta helsike med mitt hår!!Jag kan stolt presentera mig som en skapare av en alldeles ny färgnyans som heter "bländande citrongul" Visst att jag tidigare hade röd färg i men den har varit borta länge nu...så varför får jag inte bort det gula???? Använder silvershampo men det sätter sig bara i de nöttaste partierna av håret så att det skiftar i grått,blått,gult och vitt =) Så nu har jag fångat ett förnuft som kom flygande, jag ska färga det en nyans mörkare (ändå blondt) och hålla tummar och tår för att det blir bra, nej nej jag håller dem hårt och önskar helst av allt att håret sitter kvar även denna gång.

Ni kanske undrar varför jag som just fyrbarnsmamma har tid att tänka på alla dessa småsaker, det har jag inte. I bland blir jag förvådnad över att jag överhuvudtaget har tid att tänka. Men det är just därför dessa saker blir så stora för mig. Visst att man har råd att ta något år hemma och släppa sitt ego ett tag. Jag menar vilken småbarnsförälder vänjer sig inte ganska fort vid lukten av bebisspyor, upptäcker sig själv sittandes och försiktigt lirka bort skorv med naglarna från barnets huvud och sedan obrydd rensa naglarna från detta elende. Vem kommer på att man klockan sju på kvällen fortfarande inte stigit ur morgonrocken vissa dagar eller helt enkelt glömt att borsta håret.
Nu känner jag visserligen att det är dags att försiktigt återvända..återvända  till att bry mig om mig själv ngn gång och ge mig beröm för de gånger det händer.
Jag ska inte ha dåligt samvete att jag tänker på mitt hår, eller för tillfället är väldigt fåfäng.
Fåfänga för mig är sunt, men som allt annat i lagoma doser.

Det behövs lite renovering här just nu, inte för att jag tycker att jag är ful, bara för att jag vet hur snygg jag kan va!!!! ; )!!

Trevlig kväll på er!




Kommentarer
Anna W

Jag tycker det är bra att du tänker lite på dig själv också. Det gjorde jag med då lillan var liten, inte mycket, men lite grann i alla fall ;-) Så där så att jag kunde känna mig fräsh.



Och en 30-års kris är det inte! Hahaha.. det vet jag med alla säkerhet ;-)



Ha en bra helg!

Kram fr Anna

2010-11-27 @ 12:05:05
URL: http://meandmy.bloggplatsen.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0