I dag fick jag ett härligt uppvaknande av två flickor som satt och dividerade i köker ang lekar. Filippa ville att Milla skulle leka med barbie tillsammans med henne men Milla ville inte, jag leker inte så värst mkt med sånt sa hon till sin lillasyster som då frågade varför det gick bra att leka barbie med andra.........de bråkade aldrig, höjde aldrig rösten de lät inte ens irriterade! Jag låg i sängen och lyssnade på allt detta och väntade lite smått att det skulle utbryta i ett hysteriskt kaos, men det gjorde aldrig det. Milla och Filippa pratade länge igenom saken och sedan då bägge var på de klara så la de bara av och var vänner och glada små töser.
Visst blev jag glad och otroligt förvådnad, frågan är bara hur de skulle ha framfört sina åsikter om jag har varit med, om de inte trodde att jag låg och sov och inte hörde dem? Jag kan ge min högra arm på att det då hade det utvecklats till ett riktigt ståhej med tårar och skrik. Men nu gjorde det inte det och jag vet nu att de säkert är bättre på att lösa sina konflikter om de får göra det själv! Jag tror och har alltid haft den synen att barn som hamnar i bråk el tvister måste (så långt det är möjligt) försöka lösa det själva, en slags träning innan vuxenlivet. Visst ska man ha ett vakande öra och i bland kanske man även behöver vägleda dem eller hjälpa dem hela vägen ut, men oftast tror jag att de löser sina konflikter bäst utan vuxnas inblandning. Då lägger de ned mer energi på att motståndet ska förstå en än att ödsla energi att få mehåll från en annan vuxen, de lär sig framföra sina tankar och sitt tycke och även att lyssna på motparten...........

I alla fall så var alla glada då jag steg upp, Kevin och Liam vaknade i samma veva och snart ska vi göra frukost. Frukosten dröjer en lite stund på morgonen det är ingen av oss som kan äta direkt efter uppstigandet, men nu börjar det vara dags att hugga tänderna i en god smörgås. Ha en trevlig dag!