Den som helt klart måste vara lyckligast över mina föräldrars existens är ju Jens! Hade inte de funnits har ju inte heller hans slavdrivare (som jag oftast kallas =) funnits.
Vem är då mina föräldrar?

Min mamma är en nojjig dam som ringer så fort hon hör en ambulans, ringer för att höra att vi kommigt oss hem omen det rör sig om en sträcka från stan till svensbyn, hon ringer mkt bara för att kolla läget och höra hur vi mår. Men bara för att hon e nojjig ska ni inte tro att hon är försiktig av sig hon hade tillräkligt med skinn på näsan för att det skull bli över en hel del till mig och min lillebror. Till våren fyller hon 50 år och har tråkigt nog avböjt ett stort firande för att fira med bara oss (som inte längre är så bara, kan snart jämnföra oss med ett fotbollslag) men det blir säkert bra det med.
Hon föddes 1961 sist i syskonskaran på fyra barn.

Min pappa har redan fyllt femtio år, då gjorde han även sin första tatuering. Han föddes 1956 som sista barnet i en syskonskara på två barn.
Min pappa kan beskrivas som en skojfrisk människa som alltid har något att berätta! Han fördriver tiden på dagarna med arbete på ångsågen i piteå och umgås sedan med min mamma, de har nog lite för mkt tid tillsammans eftersom att hans nya favoritprogramm numer är "hem till gården" och "våra bästa år"
Av min far har jag nog ärvt en stor gen envishet.
Mina föräldrar förlovade sig 1977(om jag nu minns rätt) och gifte sig 1983 och efter det har det fortsatt och fortsatt.........................

1981 fick de mig och 1996 fick de Anton som en oväntad suprise, eller oväntad och oväntad? Då vi väl visste att han skulle komma så var han väntad i allra högsta grad =) Han själv längtade nog mkt på att komma ut till stora världen för att träffa oss så han gjorde entre alldeles förtidigt för sitt bästa! Men eftersom att han är världens bästa brorsa så repade han till sig till det bästa. Det är även han som gjort mig till en "Nenne"=) Som är mitt allra första smeknamn.

Ha en bra dag!