Det är sig likt varje år, något man som förälder aldrig lyckas komma undan. Inte jag iaf.
Jag pratar naturligtvis om den årliga julklappsångesten.

Det spelar ingen roll om man handlar mycket julklappar som man vet att barnen har önskat sig, likförbannat kommer man på sig kvällen innan att man glömt köpa  en liten plastdocka som stod högt uppe på önskelistan. Man vrider och vänder på sig i ren förtvivlan  och funderar om detta är något mitt barn kommer att få men av??? Typ 25 år senare, det enda jag ville ha den julen var en ynka docka, allt det andra jag fick spelade ingen roll det var den lilla dockan jag önskade mig som mest!

Det spelar heller ingen roll hur mkt extra man plussar på deras julklappshög det kommer alltid att finnas mer man vill ge dem och tro mig de kommer att fortsätta önska sig saker så länge de får dem.

Det är dit jag vill komma.
Jag som mamma vill helst ge dem hela jorden och alla leksaker som finns på den men vill mest av allt visa dem vad som betyder något.
Jag vill visa dem att våran gemenskap, hälsa och glädje tillsammans är den största önskan vi kan uppfylla i år, den går inte heller att köpa för pengar.
Vi är rika och har allt så länge den står högst upp på vår lista till tomten.

Ändå kan jag våndas att alla inte ska få nog eller bli nöjda och i sista minut springa och köpa dem fler paket.

Talar jag om för mina barn att det är inte paketen det handlar om när jag agerar på detta sätt? Ger jag mina barn signaler om att det finns önskningar utöver det materiella i världen som inte går att köpas för pengar men som ändå är en stor gåva man får varje dag? Nej! Medans de får en massa paket att vältra sig i kan de vara svårt att förstå att allt inte handlar om just paketen. Ändå är det jag som ser till att de har så många paket....
Det är jag som fyller på för att minska risken att de ska sakna något från önskelistan....
Det är även jag som varje år påpekar att julen är så mkt mer.......
Idioti!!

Jag tycker att barn ska ha paket på julafton. Jag kan berätta för dem att det finns hälsa, människor och handlingar som är viktigare. De kan hålla med och förstå men de älskar ändå paket, de är barn!

I år kommer jag inte att överösa mina barn med massa paket, de kommer att få några av sina önskningar uppfyllda, inte alla, men nog många ändå.
Om jag inte lägger fram ett berg av paket på julafton, så tror jag att de ser lite extra på de paket de har, kanske även hinner ge tid att uppskatta dem, och även tid att uppskatta själva julen med allt vad där hör till.

Men visst infinner den sig ändå, julklappsångesten!